Som Eva er inde på, så skal man være lidt varsom - og det har Hans Högman også medtaget på sin ovennævnte hjemmeside:
Slutet på eran med patronymikon
Patronymikon användes allmänt fram till 1860-talet. Vid denna tidpunkt började många ta släktnamn. Det blev allt vanligare att man bytte sitt patronymikon till ett släktnamn, även bland allmogen. I början var det ett fåtal men sen gick det allt snabbare.
Man bör dock vara medveten att de flesta som tog släktnamn behöll sitt patronymikon som släktnamn. Exempelvis en person med patronymikonet Andersson tog helt enkelt namnet Andersson som sitt släktnamn.
Många valde dock att ta ett nytt namn. Dessa nya namn som många nu tog på landsbygden liknade i stort de namn som hantverkarna i städerna använde, dvs. efternamn som var hämtade från namn på träd eller från namn som var förknippade till olika former i naturen (topografiska namnformer) och var ofta flerstaviga. Andra namnbildningar som var vanliga hade att göra med namnet på orten de var född i eller bodde i.
I en del områden var vissa namn mer populära än i andra områden. Många inom samma område kunde med andra ord ta samma efternamn. Mitt eget efternamn Högman kommer från byn Högland i Ljustorp (Y). Det var många i denna by som tog samma efternamn.
Det faktum att många på samma ort tog samma efternamn betyder inte att de var släkt!
I och med att man övergick till släktnamn började gifta kvinnor att anta samma efternamn som maken.
Vid denna tidpunkt fanns inga formella regler som styrde tagandet av släktnamn. I princip var det bara att gå till prästen och meddela vad man ville ha för efternamn. Någon formell ansökan till myndigheterna krävdes inte.
Syskon kunde anta släktnamn vid olika tidpunkter och det var inte ovanligt att syskon tog olika släktnamn.
I min egen släkt hette farfars farfar Erik Larsson. Han hade tre söner, Lars, Jonas och Anders Olof. De föddes mellan 1842 och 1851 och var bosatt i byn Frötuna, Ljustorps socken (Y).
Alla tre bröderna hade patronymikonet Ersson som efternamn under sina ungdoms år. Lars som var äldst övertog gården och antog släktnamnet Frölander efter bynamnet Frötuna. De två andra bröderna, Jonas och min farfars far Anders Olof bodde på 1870-talet i byn Högland, Ljustorp (Y). Byn ligger på en bergssluttning, därav namnet Högland. Både Anders Olof och Jonas antog släktnamnet Högman vars ursprung kommer från bynamnet Högland. Bröderna tog med andra ord olika efternamn, en namnet Frölander och de två yngre Högman.
I Högland tog flera personer namnet Högman vid denna tidpunkt. Dessa personer var inte släkt med mina bröder Högman.
När man släktforskar så måste man vara medveten om att en person kan ha haft olika efternamn under sin levnad. Vidare att syskon kan ha haft olika efternamn.
De yrkesnamn som hantverkare, soldater och även präster och lärde män hade ärvdes normalt inte av barnen. Om en son följde faderns fotspår och utövade samma yrke kunde han ta samma namn som fadern. Annars användes i regel patronymikon för barnen.
Under 1800-talet blev det dock allt vanligare att barn till dessa grupper också fick samma efternamn som fadern.
Hilsen
Christian
