Husforhörslängder

[Sven Hilskov]

Jeg efterlyser information om forståelsen af siderne. Hvordan tolker man navnegrupper på en side? Er nogle vigtigere end andre? Betyder det noget specielt, hvis man står øverst på siden? Bor der flere familier på samme sideopslag? Er navnegrupper som ikke starter med en (ægte)mand løsarbejdere (statere og andre)?
MVH Sven Hilskov

[Eva Morfiadakis]

Hej,
På en husförhörssida kan det finnas flera familjer och enstaka personer. Överst på en sida står ägaren eller om det inte är ägaren husfadern i en familj.  I en familj står husfadern först, sen hustrun, sönerna och döttrarna. Tjänstefolket pigor och drängar står sist.

Husförhören var prästens bok för att skriva in folks betyg i läsning och kristendomskunskap enl. Luthers katekes. Sen hade prästen ansvaret för folkbokföringen så in- och utflyttningen antecknades i husförhörslängderna. Annan viktig information om personen antecknades också.

Enstaka personer får man kontrollera på deras "titel". Statare är sällan ogifta män eftersom en statare skulle vara gift. Han skulle ha en hustru för hon hade plikt att mjölka på gården de var anställda på.

På vissa stora gods ha prästen antecknat tjänstefolket med män för sig och kvinnor för sig.

Är det någon speciell sida du tänker på?

Eva M

[Sven Hilskov]

Kære Eva.
Tak for dit svar. Jeg har meget at finde i Sverige.  3 grene af familien (min mormor og min morfar samt min farfar) er fra Sverige, henholdsvis Skåne og Småland. Og de fik jo mange børn derovre i 1800-tallet.
Men eksempel:
Sireköpinge 1914-30 side 69 Hedgården i Kläsinge.  Her er indført på siderne 68 til 87. Når der på siderne er tomme linier mellem grupperne betyder det så, at det er forskellige husholdninger/boliger? Når navnene er overstregede betyder det så, at de er ført over til næste bog (1930-38) eller markerede som rejst i rubrikken næstyderst til højre?
Den øverste familie på side 68 er min moster og onkel.

Wanstad 1887-95 s 232 Mellemrummet mellem grupperne betyder det at de udgjorde forskellige familier? Det er min familie nederst på siden.

Tolånga nr 14  1878-82 side 82.  Alle navne i een lang række, men der er tale om flere familier(min morfar er Martin Rahm). Hvordan skal det tolkes?
Begrebet "Tolånga 14" forstår jeg ikke som en adresse, men som et areal.  Hvor kan man se, hvor det ligger i landsbyen?

Min morfar var forsvundet til Amerika og min mormor døde i 1926.  Min mor på 12 år kom så på tur til 2 ældre og gifte søstre. Men når jeg ser på deres husforhörslängder så står hun der ikke. Jeg ved at hun har boet hos dem, for jeg har fundet hende i skolepapirerne i henholdsvis Kävlinge og Asmundtorp, men hendes navn burde vel have været med hos familien i Sireköpinge da hun jo boede hos dem?

Jeg skammer mig næsten over at spørge så meget, men vover det alligevel
Med venlig hilsen
Sven

[Eva Morfiadakis]

Hej Sven,

jag ska tittat på de nämnda sidorna.

Jag börjar med din sista fråga betr. din mor. Din mor var 12 år när hennes mor dog. Flickan blev ett ärende hos fattignämnden i Tolånga landskommun. Hon har förmodligen räknats som fosterbarn hos sina systrar, och de har troligtvis fått ersättning för henne från Tolånga landskommun. Flickan var därför tvungen att vara skriven i den gamla församlingen. Skulle hon bli skriven i Sireköpinge, skulle de ha ansvaret. Det ville naturligtvis inte Sireköpinge.

Blev hon inte skriven i Sireköpinge när hon började arbeta och kunde försörja sig själv?

Eva M

[Eva Morfiadakis]

S. 69:

Här är det fråga om 4 olika familjer. Det säger inte hur de bodde. Här tycks de vara uppdelade efter sin anställning på Hedgården.

Först är det en familj där fadern är ladufogde. De kommer 1915 och flyttar 1920 står det. Därför är de överstrukna.

Nästa familj är ladugårdsföreståndaren med familj. De kommer 1917 och flyttar till Eldsberga 1921.

1922 kommer en ensam man Nils Viktor Persson som ladugårdsföreståndare. Han stannar bara ett år.

Dessa två familjer har säkert haft var sin lägenhet ett hus som tillhört gården.

Sist står statarfamiljen. I statarens anställningskontrakt ingick fri bostad. Lön fick man till största del i naturaprodukter, potatis tex. Ibland kunde man ha höns eller gris i sin lilla trädgård. Så ingick också fruns skyldighet att mjölka. Godsägarna uppförde så kallade statarlängor med små lägenheter för statarna. Vanligt att statarna flyttade varje år vilket också denna familj har gjort.

Stannade en statare i flera år på ett ställe kan man anta att det ett bra ställe. Jag hade en moster som på 30-talet blev gift med en jordbruksarbetare. De var tvungna att bli statare. Systemet upphörde på 1930-talet.

S. 68-69 har en social indelning av gården skulle jag vilja säga. Överst på s. 68 står inspektoren och sen ladugårdsföreståndarna och ladugårdsfogdarna.

Är en familj överstruken och det inte står att den har flyttat finns de i nästa bok på samma ställe. Ibland har prästen skrivit N L + sida vilket ska tolkas som Nya Längden.

Denna bok är inte en husförhörslängd utan en församlingsbok. Husförhörslängderna döptes om i slutet av 1800-talet. Omkring 1900 upphörde kyrkans skyldighet att kontrollera folks läskunnighet. Skolan tog över den uppgiften.

Eva M

[Eva Morfiadakis]

s. 232 Vanstad: Det är olika familjer som är inskrivna på Fattighuset. Som jag ser det är det tomt 1893.

Barnet f. 1890 kommer till sin mor och Emma f. 1879 blir piga på Vanstad 21. Hon är 14 år, den åldern då barn började arbeta.

Tolånga 14 är en areal som du säger. Man får titta i Lantmäteriets historiska kartor för den aktuella tiden för att se var nr 14 låg.

Eva M

[Eva Morfiadakis]

s. 82 i Tolånga: Jag tolkar att detta är en smedja. Här är det olika familjer som flyttat in och flyttat ut.

Att prästen inte gjort mellanrum mellan familjerna kan bero på att han visste att på det här stället flyttade folk in och ut. Han ville ha plats på sidan under 1878-1886.

Jag beklagade mig en gång till en arkivarie och sa: varför kunde prästen inte ha skrivit så att jag kan förstå?

Hon svarade mig. Böckerna skrevs inte för släktforskare 150 år senare. De här böckerna var prästens arbetsredskap för att sköta folkbokföringen. Det var bara han som skulle förstå dem.


Eva M

[Eva Morfiadakis]

https://www.lantmateriet.se/Kartor-och-geografisk-information/Historiska-kartor/

Här är en länk till lantmäteriet. Jag har inte använt site så mycket så jag vet inte om det är lätt att finna det man söker.

När jag släktforskade på min egen släkt åkte jag ut till stället och pratade med äldre farbröder och frågade dem om de kände till sin hembygd. Jag har tur att min släkt under 300 år bott ca 40-50 km från mig räknat.


Eva M

[Sven Hilskov]

Nej det lykkedes ikke. Jeg forsøger at lægge filerne op på min hjemmeside. Den hedder www.hilskov.info. Jeg håber du vil hjælpe mig.
Bedste hilsner
Sven

[Eva Morfiadakis]

Hej,

jag förstår inte riktigt vad du behöver hjälp med. Lantmäteriets hemsida är jag dålig på. Ibland klarar jag den, ibland inte.

Eva M