Avrättningar på 1600-talet

[Andreas Karlsson]

Hej Danmark,
Jag besökte Rigsarkivet i Köpenhamn förra ugen och tog kopior på en hel del länsräkenskaper för Varbergs län. Bland annat har jag i helgen läst fånglistor och uppgifter om avrättade personer. När man jämför dessa uppgifter med länets bokförda utgifter noterar jag att efter varje avrättning har mästermannens svärd lämnats till en svärdfejare för rengöring och slipning. Jag kan ikke se att det finns någon rent praktiskt mening att göra på detta sätt. Svärdet borde tåla många huvuden och det borde vara lätt för mästermannen att skölja av det själv. (Att betala en hantverkare att göra detta arbete känns som slöseri.) Känner någon till om detta är någon form av symbolisk handling? Brottslingarnas blod skall vaskas bort?
Jag var också nyfiken om det finns något skrivet om hur avrättningar under första halvan av 1600-talet i Damnark gick till? Skulle nämligen vara intresserad av att finna lite bredare bakgrundsinformation. Har någon litteraturtips eller några bra länkar?

Många hälsningar från det våldsamma Varbergs län!!
Andreas

[Knud Madsen]

Denne titel kan muligvis hjælpe dig:
Hugo Matthiessen: Bøddel og galgefugl, 2. oplag, 1962, 127 s.
V.h. Knud Madsen

[Leif Sommerdal]

Prøv at søge på "Skarpretter" - det skulle gerne give en masse hits.

Og personligt tror jeg, at de holdt deres værktøj yderst godt vedlige. Et enkelt fejlhug kunne være katastrofalt for skarpretteren

[Andreas Karlsson]

Hej Knud och Leif!
Tack för Era tankar! Jag skall kontakta mitt lokala bibliotek och se om jag kan få fatt i bogen. Googling på "skarpretter" låter lovande också.

Med hälsning från Sverige,
Andreas

[Knud Madsen]

Hej Andreas

I den bog, som jeg nævner ovenfor, læser jeg:

Undertiden ejede mestermanden selv sværdet, men i regelen havde byen sit eget, og Ålborg tog tilmed leje af sit, 8 skilling, hver gang stadens bøddel brugte det udenfor byens område for udenbys folk. Ja selv når skarpretteren ved ved en sådan lejlighed brugte sit private sværd, krævede Ålborg magistrat ikke desmindre sine 8 skilling.

Stadens sværdfeger besørgede våbnet renset og slebet og fik i Ålborg "for hver sinde han afvisker byens sværd, 4 album", i Kolding derimod 1½ slettedaler "for byens rettersværd at rengøre og ved magt at holde på et års tid". Sine steder, - både i Danmark og Sverige , - nød sværdfegeren ovenikøbet skatte-frihed på grund af dette ansvarsfulde hverv.

Thi sværdet ægg måtte hvæsses umådelig skarp og plejes nøje, at den var uden mindste skår eller brist... (s.49-50).

Sværdfegeren var altså en specialist på sit område, dygtigere end bødlen. Han var så specialist på sit felt. (Jeg har ikke læst hele bogen).
Venlig hilsen Knud Madsen

[Andreas Karlsson]

Hej Knud!
Ett stort och hjärtligt tack för Din hjälp! Jag tror att vi funnit svaret på mitt spörgsmål. Det var mycket intressant att få reda på.

Med de bästa hälsningar,
Andreas