Sognepræst Johan Steemand (död 1694 i Skjeberg i Norge), möjligen från Danmark

[Markus Gunshaga]

Hej!

I Skjeberg sogn i Norge levde vid slutet av 1600-talet och början av 1700-talet en familj Steeman eller Steemand, som jag inte blir helt klok på. Jag misstänker att de kan ha kommit från Danmark, men finner tyvärr inga spår där. Klokker Bastian Svendsen i Oslo skriver i början av 1800-talet (Statsarkivet i Oslo, Svendsen, Bastian – etterretninger om geistligheten i Akershus stift: Etterretninger del 5, sid. 880–882) följande om prästerna i Skjeberg vid denna tid:

"Johan Steemand. Sognepræst fra 1680 till 1694. Han tiltraadte kaldet 1680 og forestod det til sin död i begyndelsen af Aaret 1694. [i marginalen: "denne 10de Marts 1681."]

Jens [Christensen] Heidemarch. Sognepræst fra 1694 til 1701. Han blew Capellan til Skieberg 1689, men war i Kjöbenhavn, da han den 20de April 1694 söger om Skieberg Sognekald, i hwilken Ansögning han bemærker at Steemand er död."

Efter Heidemarch tillträder Peter Rumohr (1660–1718) som sognepræst i Skjeberg 1701, efter att ha bott med sin kone i Grinderslev i Danmark där han var präst 1697-1701. I källorna kallas Rumohrs kone alltid bara "Maria Elisabeth Rumohr" (1670–1753), vilket hon själv också kallar sig i ett brev 1716, men när Ole klockers son Truls döps i Skjeberg den 7 juli 1705 omnämns bland faddrarna "Hr Peter Rumohrs Kiæreste och hendes söster, Elsebeth Steemand". Detta tolkar jag som att Elisabeth Steeman är syster till Peter Rumohrs hustru Maria Elisabeth, vilket gör att de båda kanske är döttrar till sognepræst Johan Steemand (död 1694) i Skjeberg? Antagligen finns det i så fall även en bror, för i Skjeberg kyrkobok 1703 antecknas det att "D 6 Junij blef Jörgen Steman begrafwet i Scheb:".

Det jag undrar är om någon har stött på denna familj Steeman i Danmark, och vet var Johan Steeman kan ha studerat före 1672 (Köpenhamns universitet?) och var han blev prästvigd innan han tillträdde som kapellan i Skjeberg? I vilka källor kan man tänkas söka efter sådana uppgifter, och finns det någon som har stött på denna familj Steeman / Steemand i Danmark vid slutet av 1600-talet?

Stort tack på förhand!

Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

[Inger Buchard]

Der var en Stemann ved (den tyske) Skt. Petri Kirke i København
Wibergs Præstehistorie
digital og søgbar version https://slaegtsbibliotek.dk/911593.pdf

Inger Buchard

[Erik Brejl]

Du kunne jo også henvise til wiberg-net.dk
med ufattelig mange rettelser og tilføjelser
--
🐔 Erik

[Markus Gunshaga]

Tusen tack Inger och Erik för hjälpen! Jag har tidigare inte lyckats finna någon Steeman eller Steman i den digitala versionen av Wibergs præstehistorie, men här vi ju en familj som ser väldigt intressant ut; kanske är det möjligt att gå vidare med hjälp av dessa uppgifter. Jag visste inte heller att Wibergs præstehistorie fanns digitaliserad, så det var en bonus för mig – ännu en gång, tusen tack!

[Anita Holck]

"Prestens Hustru Elsebe Steeman" er også nevnt ved klokkerens barn Peters dåp 9 mars 1711, oppslag 41
https://media.digitalarkivet.no/view/7436/41

[Markus Gunshaga]

Tusen tack för detta fynd, Anita – ännu ett exempel på hur "Prestens Hustru" tycks heta Elsebe Steeman!

Jag får dock ändå inte uppgifterna att gå ihop. Jag har nämligen gått igenom fogderegnskaperna för Idd og Marker fogderi år för år 1684–1705, men där sägs varken att Johan Stemans enke Maren är svigermor till Peter Rumohr, eller att Peter Rumohr är svigersön till Johan Stemans enke – och än värre är att Johan Steman själv aldrig säger att han har en dotter Maria Elisabeth! I fogderegnskapen 1685 räknar han endast upp "Min hustrue, Maren Jörgensd daatter. 3 Börn, den störste 4 Aar" (https://media.digitalarkivet.no/view/44130/190), men om nu Maria Elisabeth föddes omkring 1670 så borde hon väl vara hemma hos sina föräldrar i prästgården vid fjorton-femton års ålder?

När man följer prästfamiljen i Skjeberg framåt i fogderegnskaperna ser man bland annat att Johan Steman beskriver sin familj 1687 som "Min hustrue, Maren Jörgens daatter. Börn Jörgen Steman. 6 Aar. Elssebe Steman 2 ½ Aar" (https://media.digitalarkivet.no/view/44131/194), vilket ju stämmer bra med Jörgen Steman som begravs 1703 i Skjeberg och Elsebe Steman som är fadder vid flera dop i Skjeberg – men någon dotter Maria Elisabeth räknas aldrig upp i Skjebergs prästgård i fogderegnskaperna. Kanske var hon alltså inte dotter till prästen Johan Steman i Skjeberg, och att man bara formulerat sig otydligt i Skjebergs kyrkobok? 1705 ska det kanske snarare utläsas som "Hr Peter Rumohrs Kiæreste och hendes söster, [och] Elsebeth Steemand..."? Jag hade annars en teori om att Maria Elisabeth kanske var dotter till Maren Jörgensdatter i ett tidigare äktenskap, och att Johan Steman alltså var hennes stefar, men det verkar inte heller gå riktigt ihop?

[Erik Brejl]

Navnet Stemann ses i dette skifte fra Slagelse gejstlige skifteprotokol

6 Ulrich [Hansen] Schnell, afsat præst i Sønderup og Nordrup. 24.8.1685, fol.166, 226B, 270.
Hustruen, [ægteskabet opløst 16.5.1685], kaldes enke: Anne [Olufsdatter] Bagger. LV: Jacob [Jørgensen] Kofoed, præst i Magleby.
Første ægteskab med Anne [Bertelsdatter] Wolch, skifte 8.1.1679. B:
1) Hans Schnell
2) Frederik Christian Schnell
3) Bertel Schnell
4) Peder Schnell
5) Bernhard Schnell
6) Ulrik Schnell.
FM:
1 født værge for de to yngste børn morbror Hans Bertelsen Wolch, bogbinder, kordegn og klokker i Viborg Domkirke
2 Oluf Haagensen, præst i Boeslunde
3 Hans Lauridsen, præst i Sønderup og Nordrup
4 Oluf Jensen, vicepræst i Lundforlund og Gerlev
5 Rasmus Snabel, vicepræst i Vemmelev og Hemmeshøj
6 Malte Radier, vicepræst i [Slots] Bjergby og Sludstrup.
Desuden nævnes enkens [sted?]mor Bente [Jensdatter Jahn] g.m. [Just Valentin Johansen] Stemann, [præst i Helsingør Marie].

og her ses præsten i Helsingør Marie (Kronborg)m der blev præst i Hjermind-
https://wiberg-net.dk/450-Hjermind.htm#ChristianStemann
Måske kunne der være noget at gå videre med

🐔 Erik

[Erik Brejl]

Du kunne måske også tjekke denne søgning på min hjemmeside efter "peder rumohr"
https://www.google.com/search?sxsrf=ALeKk00dJz8aGJZNCdzYpIf9u79FiZ7mmQ%3A1613771283280&ei=EzIwYMC5EJGMrwSshLiIBg&q=site%3Abrejl.dk+%22peder+rumohr%22&oq=site%3Abrejl.dk+%22peder+rumohr%22&gs_lcp=Cgdnd3Mtd2l6EANQ3-kCWKWMA2DDqQNoAXAAeACAAVCIAeEBkgEBM5gBAKABAaoBB2d3cy13aXrAAQE&sclient=gws-wiz&ved=0ahUKEwiAj9rA9vbuAhURxosKHSwCDmEQ4dUDCA0&uact=5

🐔 Erik

[Anita Holck]

Peder Rumohr har vi oversikten over.
Hans far er Claus Pedersen Rumohr, døpt 2 Des. 1632 i Sønderborg, begravet 26 Juni 1708 i Vor Frelser, København, overtollbetjent i Bergen 14 Juli 1663, avsto bestallingen 14/2-1669. Fikk i 1666 skjøte på Rikheim i Lærdal hvor han slo seg ned som gjestgiver og handelsmann. Han var gift 2 ggr., første gang med Maren Hansdatter som er mor til hans barn, 2. gang med Kirsten Lauritzdatter Rosenberg. Det er skifte etter ham 24 Jan. 1709 på Rikheim i Lærdal, Sogn og Fjordane og han etterlater seg 3 barn:

Anno 1709 den 24 januar ble holdt skifte etter Claus Pedersen Rumohr, mellom den på Rikheim residerende sønn Sr. Johan Rumohr (1662-1735), Hr. Hans Joensøn på sine myndige og umyndige barns vegne og som hadde fullmakt fra sin svigersønn Sr. Christopher Nagel, borger og innvåner i Bergen, på hans vegne og hadde også på den salige manns eldste sønn Hr. Peder Rumohr sogneprest til Skjebergs menighets vegne, som av skrivelse datert Skjeberg 12 Desember foregir å ville være nærværende 13 eller 14 januar 1709 på skifteforretningen, men som av brev datert 17 Desember forteller at han av forskjellige årsaker er blitt forhindret og at han derfor gir sin bror Sr. Johan Rumohr og sin svoger Hr. Hans Joensen (Hans Jonassen Lærdal, sogneprest Lærdal, enkemann etter Anna Sophie Clausdatter Rumohr) fullmakt til å overvære skifteforretningen på hans vegne.

Eiendommer i Sogn og Bergen......

Ellers skal det i København i hans "logemente" finnes det den salige mann har etterlatt seg der, og som rådmann Peder Rumohr i København er gitt fullmakt til å la registrere og auksjonere bort og å betale den salige manns eventuelle kreditorer.

Sr. Christopher Nagel (g. Maren Hansdatter Lærdal) fordrer etter innlagt regning for salig Claus Pedersens logement i Kroken i 10 ukers tid før han reiste til København, 28 rdl.

Kommer på Hr. Peder Rumohrs arv 400 rdl., på Sr. Johan Rumohr 400 rdl. og på Hr. Hans Joensens barn 200 rdl., hvilke 200 rdl. skal skiftes mellom Hr. Hans barn som er 2 sønner og 3 døtre og blir et broderlodd 57 rdl 13 1/2 og på et søsterlodd 28 rdl. 3-7. De 2 sønner og de 2 yngste døtre 21-2-9. Hans Jonassens ugifte døtre Anne og Kirsten.

Petrus Claudii Rumor, student København 1679, han bør dermed være f. omkring 1659, død 1718.

Vi vet fra Fogderegnskapet 1687 (datert 12 Juni) at Elsebe Johansdatter Steeman på det tidspunktet var 2 1/2 år, dvs. hun må være født des. 1684/ jan. 1685. Dersom hun er den samme som Marie Elisabeth Steeman må hun ha vært svært ung da hun giftet seg (i år 1700, det eldste barnet vi kjenner er Charlotte Amalie døpt 12 Jan. 1701 i Grinderslev (Rybjerg kirkebok).

Men Marie Elisabeth Steeman sies å være 80 år når hun begraves 8 Sep. 1750, hun er altså født i 1670. Jeg heller mer og mer til at hun må være en søster av Johan Steeman, forvirringen er navnelikheten, at de begge kalles Elsebe i kildene.