Diagnose – to svenske mantalslängder 1810–11

[Mikkel Eide Eriksen]

Hej

Det drejer sig om Sven Persson, der ses hos sin mor, enken Kjersti, under Skörpinge nr. 9, Höja sogn.

Jeg tyder de to anmærkninger således (yderst i højre margen, begge gange ca. midtfor):
1810: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003098_00241 -- värkbruten = "radbrækket", noget reumatisk?
1811: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003101_00232 -- kröpp. af fistel = forkrøblet af en fistula??

Nogen bud på hvad knægten lider af? Han er født 1793, får flere børn 1823–33 og dør allerede 1834 (41 år gammel).

mvh
Mikkel

[Aase Madsen]

https://www.saob.se/artikel/?unik=K_2877-0343.7G3y&pz=5







Etymologi

[av mnt. krop, rund utväxt, struma (se KROPP, sbst.4)]

(†) struma. Månsson Ört. 94 (1628).



FISTEL fis4tel, sbst.2, r.; best. -n.





Etymologi

[liksom d. fistel av t. fistel, av lat. fistula, rörflöjt (se FISTEL, sbst.1); eg.: röst som (gm sin höjd) påminner om en rörflöjt)]

(numera knappast br.) mus. falsett. Nordblom Sångschola 1: 11 (1836). Höijer MusLex. (1864; med hänv. till falsett).

 

FISTEL fis3tel2, äv. 40, sbst.1, r. l. m.; best. -n (Voigt Alm. 1675, s. B 2 b, osv.) ((†) -telen BOlavi 21 a (1578); -tlen Forsius Min. 27 (c. 1613), Sahlstedt (1773)); pl. fistlar32 (Tranæus Medewij 54 (1690) osv.)





Ordformer

((†) -tler BOlavi 132 a (1578), IErici Colerus 1: 113 (c. 1645); -teler IErici Colerus 1: 247 (c. 1645)).





Etymologi

[fsv. fistel; jfr d., mnt. o. t. fistel; av lat. fistula, rör, rörpipa, rörflöjt, fistel; jfr FISTEL, sbst.2]

1) rörformig sårkanal som från en inre, vanl. inflammatorisk härd leder ut till huden (i sht om dylik gång från inflammerad benvävnad) l. som med båda sina öppningar mynnar ut i huden; sårgång, pipsår; förr ofta betraktad ss. en specifik sjukdom. En svårläkt fistel. Övergå till fistel. Skära (operera) en fistel. VarR 16 (1538). Fistel i Brystz. VRP 1615, s. 298. Siukdomar, såsom ögne- och Rödsiukan, Podagra, Swinn- och Wattusoot, Kräfwetan och Fisteln. Voigt Alm. 1675, s. B 2 b. Odenius Celsus 343 (1906). — jfr GALLBLÅS-, HALS-, LUNG-, LÅR-, MAG-, SÄTES-, TAND-, TARM-, TÅR-, ÖGON-FISTEL m. fl.

2) kirurg. konstgjord gång mellan inre håligheter l. mellan en sådan o. huden, "ren fistel"; mest i ssgr. Anlägga en fistel. — jfr BLÅS-, GALLGÅNGS-, MAG-, MAGTARMS-FISTEL m. fl.

Ssgr:   FISTEL-AKTIG. = -ARTAD; jfr FISTULÖS. —

-ARTAD, p. adj. jfr -AKTIG o. FISTULÖS. Fistelartade sår. —

-BILDNING. äv. konkret. Svulster med benägenhet för fistelbildning. Hofling Häst. 44 (1870). —

-GÅNG. Acrel Chir. 314 (1775). —

-KANAL. jfr -GÅNG. —

-KNIV. (†) kirurg. kniv av särskild form som förr användes vid fisteloperationer. Acrel PVetA 1767, s. 57. —

-SÅR. fistel. BOlavi 132 a (1578). —

-ÖPPNING.

Avledn.: FISTILERA, se FISTULERA.   —

FISTULERA, v. (-il- c. 1645) (numera mindre br.) med. övergå i fistelbildning. Fistulerande Skadar. IErici Colerus 1: 283 (c. 1645). Bruno Gumm. 186 (1762).   —

FISTULÖS, adj. (förr äv. skrivet -eus) [jfr t. fistulös, fr. fistuleux, av lat. fistulosus] med. fistelartad. Fistulösa sår. VetAH 1752, s. 280.

 

[Jakob Ramlau]

Nu skal der kløves Haar! Mikkel synes at læse et Forkortelsespunktum efter "Kröpp." (jeg er meget usikker i min egen Læsning) ----saa Strumaen er maaske ikke hele Sagen?
Kan en Svenskkyndig kommentere "Kröpp." som Forkortelse for "kröppling" ?
Saa er der "värkbruden". Radbrækning er en lidt drastisk Omskrivning. Som jeg lærte Svensk er "värk" Gigtsmerter. "Värkbruden" desaarsag brudt af Gigtsmerter. Altsaa nok en rheumatologisk eller Orthopædkirurgisk Lidelse, som afficerer adskillige Led.
Og Fistel er Fistel. I vore Dage er Struma vel kun en forstørret Skjoldbruskkirtel. Jeg vilde ikke ganske turde udelukke at man kan have omtalt en større Knude paa Halsen som Struma. Skulde det være en tuberkuløs Proces (Kirteltuberkulose) var det ikke sjældent at den dannede en Fistel til Overfladen med Sivning.
En anden Mulighed: Pt. har erhvervet sig en Infektion i Knoglemarven efter et Traume: aabent Benbrud, Økse i Skinnebenet eller Skudsaar. Der opstaar da en Infektion, som erfaringsmæssigt er svær at komme af med. Der dannes saa en Fistel, hvoraf ildelugtende Sekret driver. Og det gør  skam ogsaa ondt! Knoglen kan mørne og ændre Facon og skade Førligheden.
Saa, som Ejendomsmæglerne skriver: "Kun Fantasien sætter en Grænse".   

[Inger Toudal]

Värkbruten: https://www.synonymer.se/sv-syn/v%C3%A4rkbruten 

Jeg læser Kröppl. af Fistel.

Kröppling: https://forum.genealogi.se/index.php?topic=126730.0

Fistel/Fistula: https://www.kbharkiv.dk/images/files/Soeg/Secher/Secher_C_til_F.pdf - s. 176 (s. 92 i pdf-filen).

Venlig hilsen
Inger Toudal

[Mikkel Eide Eriksen]

Hej Aase, Jakob, og Inger

Tak for svarene!

Det har været svært at finde flere mantalslängder på ham, for han rejser 1811 til Ängelholm, videre 1813 til Helsingborg og endelig 1814 til Helsingør.

I Ängelholm er han "osynlig" for pastor Brodd, og optræder derfor hverken i husförhör eller mantalslängder, men den kære pastor skriver dog i en attest dateret 24. februar 1813 at Sven "förmenes [at] blifve fri från skatt, inseende till sjuklighet af fistel" (min fremhævning).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0073747_00519

I Helsingborg mantalslängd 1814 har han ingen skattefrihed (næstsidste person), og ingen skavanker nævnes.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005566_00029

Jeg glemte iøvrigt at nævne at han 23. juli 1824 blev indrulleret i Helsingør brandkorps (1. division, den store sprøjte), så det har nok ikke været helt så forkrøblende endda (men alligevel nok til at han fik skattefrihed i sin ungdom)!? Eller er det gået over? Hmmm. ???

I sit voksenliv ernærede han sig hovedsagelig som vintappersvend (læs: bartender) og handelsbetjent (vist en slags købmands-/handelsassistent).

mvh
Mikkel

[Eva Morfiadakis]

På svenska heter det "krympling",  jmfr. engelskan cripple. På skånska när man säger ordet låter det som "kröppling".  Han har en fistel någonstans men var står det inte. Fistlar är inte ovanliga vid ändtarmen. Då kan det vara svårt att hålla avföringen.

Det kan ha luktat illa om honom, men med den tidens hygienuppfattning luktade kanske alla lite illa och man kände inte odören.



Eva M

[Mikkel Eide Eriksen]

Ok, tak Eva

Puha, så er det godt at det tilsyneladende gik over igen!!

mvh
Mikkel

[Inger Toudal]

Det kunne jo også have været en fistel fra betændt knoglevæv:

FISTEL .....
1) rörformig sårkanal som från en inre, vanl. inflammatorisk härd leder ut till huden (i sht om dylik gång från inflammerad benvävnad) l. som med båda sina öppningar mynnar ut i huden; sårgång, pipsår; förr ofta betraktad ss. en specifik sjukdom. En svårläkt fistel. Övergå till fistel. Skära (operera) en fistel. VarR 16 (1538). Fistel i Brystz. VRP 1615, s. 298. Siukdomar, såsom ögne- och Rödsiukan, Podagra, Swinn- och Wattusoot, Kräfwetan och Fisteln. Voigt Alm. 1675, s. B 2 b. Odenius Celsus 343 (1906). — jfr GALLBLÅS-, HALS-, LUNG-, LÅR-, MAG-, SÄTES-, TAND-, TARM-, TÅR-, ÖGON-FISTEL m. fl.

Vedr. kröppling, se https://forum.genealogi.se/index.php?topic=126730.msg1292891#msg1292891

Venlig hilsen
Inger

[Mikkel Eide Eriksen]

Ja, det lyder lidt henad det Jakob nævnte med det åbne benbrud. Det kan man sagtens forestille sig har været en besværlig og langvarig helingsproces for 200 år siden.

mvh
Mikkel

[Eva Morfiadakis]

Jag tycker han heter Sven Larsson i flyttningsattesten från Ängelholm.

Eva M

[Mikkel Eide Eriksen]

Hej Eva

Ja jeg synes heller ikke det er et særligt tydeligt P, men der er kun én Sven der bliver født i Skörpinge, Höja (14) februar 1793 – og han hedder Persson. Og når man så tager de nævnte ind-/udflytninger og fistelen in mente, så må det være ham

Jeg har skrevet mere om ham her (inkl. præstens grovkornede dåbsindførsel):
https://www.slaegtogdata.dk/forum/index.php/topic,136752.0.html

mvh
Mikkel

[Eva Morfiadakis]

Ja, hans namn bör vara Sven Persson eftersom fadern heter Per Ingelsson, en liderlig horkarl. Hans mor Kjerstina Nilsdotter = Hult

Förmodligen en felskrift i attesten från Ängelholm.

Jag trodde att födelseboken för 1793 saknades. Var inte uppmärksam att böckerna var i fel ordning. Jag förstår att Sven har fått dopnamn efter Kjerstinas avlidne man Sven. Halvsystern heter nämligen Ingar Svensdotter.

Eva M

PS Jag kan inte läsa din sista länk eftersom jag inte är medlem längre.

[Mikkel Eide Eriksen]

Ah, så klipper jeg det relevante fra den anden tråd

bilagor til flytningslängden i Ängelholm:

Sven Persön
f. 14 feb 1793 Skörpinge
flyttet til Ängelholm 28 nov 1811
videre til Helsingborg 24 feb 1813

Tilføjet: Der nævnes fistelen også...

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0061168_00690 (Ängelholms tidlige flytninger er under Munka-Ljungby)

Sven Peterson med denne fødselsdag ses hos handelsmand Lindberg, Helsingborg nr. 166, HFL 1813–19:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0073642_00145

Heraf fremgår det at det meste af husstanden rejser til Helsingør 1814 (hvor Lindberg iøvrigt bliver gift og bliver boende resten af sit liv, ligesom Sven).

-----

Kersti Hult i hus under Skörpinge nr 9 ved HFL 1813-15 med måske en "fåkunnig" bror Johannes Hult, samt datteren Inger Svensdr:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0059995_00059

Jeg tror du har ret i at Sven er opkaldt efter Kjersti Nilsdotter Hults afdøde mand. Ham har jeg dog ikke fundet, ej heller halvsøsterns dåb (måske i et andet sogn?).

Jeg har en tråd på anbytarforum om Nils Hult:
https://forum.genealogi.se/index.php?topic=152887.0

mvh
Mikkel

[Eva Morfiadakis]

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0060472_00022?c=0&m=0&s=0&cv=0#?cv=21&z=216.4601%2C129.4543%2C3247.2222%2C2341.6224

Ingars födelse.

Eva M

[Mikkel Eide Eriksen]

Neeejjj, 1789 og ikke 1783..... Tak, Eva!

mvh
Mikkel

[Eva Morfiadakis]

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0060472_00026?c=0&m=0&s=0&cv=0#?cv=25&z=1777.6002%2C701.0795%2C2706.0188%2C1951.3522

Sven Perssons död 30 juni 1790.

Eva M

[Mikkel Eide Eriksen]

Den fandt jeg også lige! Kan du læse hvad han døde af, det lyder farligt?

Et forsøg på tydning, men jeg kan ikke regne ud hvad det betyder:

af illa-
arlad froß
sa och blod
flåd på
bägge sät
tan 44
år gl

... og blod-flåd på begge sider?

[Eva Morfiadakis]

Jag tror det ska vara på slutet: blodflåd på bägge sät. På modern svenska blodfådd på båda rumpor ="numser"

På gammal svenska sa man säte. På grov skånska säger man "rövballe" (usch så fult ord!)

Frossa får man vid hög feber. Sen vet jag inte varför han blev blodflådd i rumpan. Han kan ju ha legat till sängs länge och fått trycksår i rumpan.

Jag tänkte lite på malaria. Jag undrar om den fanns i Skåne på 1700-talets slut.

"Att malaria har varit vanligt förekommande i Sverige är det inte många av allmänheten som vet. Anledningen till att det är så okänt är kanske att det inte hette malaria på den tiden. Vanliga namn var istället kallesiuka, koldesot, skaelffvosoth, skelfva, frösesiuka, eller frossa.

Ingen sjukdom här i landet är mera bekant och mera gängse än frossan.

Johan Linders Tanckar om Frossan och Kinkinabarken, Stockholm 1717."

1933 hade Sverige sitt sista fall av inhemsk malaria.

Eva M

[Mikkel Eide Eriksen]

Tusind tak Eva

Så bliver det noget i retning af "af illa-artad frossa och blodflåd på bägge sättan" = "ondartet feber/malaria og blodsprængninger/liggesår på begge baller" på dansk.

Tilføjet: Malaria var også i perioder udbredt i Danmark. Min far har iøvrigt engang haft malaria uden at vide det

mvh
Mikkel