Forfatter Emne: Svensk navnelovgivning - hvornår og hvordan  (Læst 4059 gange)

Christian Konstmann Autzen

  • Bruger
  • Bruger med indlæg
  • Indlæg: 3.432
Svensk navnelovgivning - hvornår og hvordan
« Dato: 08 Jul 2017 - 11:35 »
I Danmark fik vi en ny navnelov i 1828, hvorefter alle skulle have et stamnavn/familienavn. I hertugdømmet Slesvig så gældende allerede fra 1771.

Hvordan i Sverige - findes noget lignende ?

Jeg kan af nogle navne fra Västra Götaland's len i Sverige se, at i 1846 får Susanna efternavnet Gustafsdotter, (far: Gustaf Jönsson - hvis far igen var Jonas Andersson) og hendes datter, født 1878, kommer til at hedde Carlsson efter sin far Carl August Andersson.

Det kunne tyde på, at der er kommet en lovgivning på området fra omkring år 1850-1880.

På denne hjemmeside har jeg fundet ndenstående: http://www.min-mave.dk/navne/svenske-navne/

Men det siger reelt intet om selve loven og hvornår den er kommet.

Hvis man kigger tilbage i historien, er der ikke noget at sige til, at vi har mange ting til fælles med vores svenske naboer, og det kommer også til udtryk, når man ser på de danske og svenske navne. De svenske navne Emma og Lucas har f.eks. ligget på såvel den danske og svenske top 10 over de mest populære navne i de seneste mange år, men også andre svenske navne som f.eks. Oliver, William, Ida og Maja hitter i begge lande.

Det er karakteristisk for de svenske pigenavne, at navnene ofte ender på –a . Her kan f.eks. nævnes navne som Emma, Ida og Maja. Fælles for de svenske pige- og drengenavne er, at navnene ofte er temmelig korte. Eksempler på korte, svenske navne er Alma, Ella, Emil og Hugo.

Præcist som det er tilfældet i Danmark, findes der i Sverige en navnelov, og den gælder for alle svenske statsborgere, uanset hvilket land de bor i. Den siger bl.a., at barnet automatisk får det samme efternavn som sine forældre, hvis de er gift og bærer samme navn. Hvis forældrene derimod har forskellige efternavne, men til gengæld har andre børn sammen, får det nyfødte barn automatisk samme efternavn som den yngste af sine søskende, med mindre forældrene anmelder et andet navn. I alle andre tilfælde får barnet det efternavn, som dets forældre anmelder til ”Skatteverket”, og hvis de ikke anmelder et navn, inden barnet fylder 3 måneder, får det automatisk moderens efternavn.


Hilsen
Christian
Min slægt: Autzen, Konstmann, Nansen, Hegelund, Sønberg, Matzen, Schmidt, Kruse, Wolf. Min hustru's slægt: Mærsk, Fogh, Møller, Hark, Lund, Aaskou, Blom, Dethlefsen, Beyer, Troels Winther.

Mikkel Eide Eriksen

  • Medlem
  • Bruger med indlæg
  • Indlæg: 5.325
  • Kontakt: mikkel.eriksen@gmail.com
Sv: Svensk navnelovgivning - hvornår og hvordan
« Svar #1 Dato: 08 Jul 2017 - 12:31 »
Hej Christian

Denne gav mig et meget godt overblik over svensk navneskik omend den ikke nævner lovgivning:
http://www.hhogman.se/namnskick_sv.htm

mvh
Mikkel

Rettelse, der nævnes lovgivning:
Citér
År 1901 antogs en lag som kom att reglera tagandet av familjenamn. Det viktigaste med denna lag var att bruket av patronymikon förbjöds. Från och med 1901 var alla svenskar tvungna att använda familjenamn, namn som ärvdes av barnen.
« Senest redigeret: 08 Jul 2017 - 12:32 af Mikkel Eide Eriksen [1174] »
Interesse: alt Gilleleje plus Lindberg/Humble (SE/DK) Svane (Mors) Behringer (Alsace/DK/NO) Bortvig/Fleischer (Lolland)

Hjælper gerne med Sverige: https://forum.slaegt.dk/index.php/topic,153986

Eva Morfiadakis

  • Medlem
  • Bruger med indlæg
  • Indlæg: 15.153
Sv: Svensk navnelovgivning - hvornår og hvordan
« Svar #2 Dato: 08 Jul 2017 - 12:54 »
Svenskt namnskick är inte helt enkelt. Riktigt att patronymen skulle försvinna med namnlagen 1901 och att familjenamn  skulle införas. Men vilket släktnamn?

T ex min morfars morbror hette Johan Olsson. Han hade två söner och en dotter. Alla barnen födda på 1890-talet. Den äldste sonen tog namnet Olsson. Den andre sonen hette Johansson. Dottern fick också namnet Johansson.  Detta skapade förvirring till en början för mig när jag började släktforska på 1970-talet, dvs innan digitaliseringens tid. Samma familj men två olika efternamn.

Eva M

PS. 1 juli 2017 fick vi en ny namnlag. Enl. denna kan du om du bor i Sverige (du behöver inte vara medborgare i landet eller i annat nordiskt land) byta till vilket namn som helst om mer än 2200 personer bär namnet. 
« Senest redigeret: 08 Jul 2017 - 13:05 af Eva Morfiadakis [1284] »
Eva M

Christian Konstmann Autzen

  • Bruger
  • Bruger med indlæg
  • Indlæg: 3.432
Sv: Svensk navnelovgivning - hvornår og hvordan
« Svar #3 Dato: 08 Jul 2017 - 12:56 »
Hej Mikkel


Tak for henvisningen til denne hjemmeside, og den giver så et indblik. Herfra 3 citater:

1.
Släktnamn som ärvdes började användas i Europa redan under slutet av medeltiden. Egentligen påbörjades detta bruk redan på 1000-talet men var i fullt bruk först på 1500-talet. Bruket att ta släktnamn började bland aristokratien samt i de större städerna.I Sverige och de övriga nordiska länderna blev detta brukligt bland hela befolkningen först under slutet av 1800-talet

2.
Först på 1860-talet började dessa grupper att ta släktnamn. I namnbildningen av släktnamn kom ortnamn, ortnamnselement och naturord flitigt att användas. Vanligast var dock att man som släktnamn tog det "-son" namn man hade.


3.
1901-års namnlagÅr 1901 antogs en lag som kom att reglera tagandet av familjenamn. Det viktigaste med denna lag var att bruket av patronymikon förbjöds. Från och med 1901 var alla svenskar tvungna att använda familjenamn, namn som ärvdes av barnen

Og det giver vel så mening - at senest 1901 skulle alle anvende et stamnavn/slægtsnavn.

PS: Dette er så skrevet samtidig med at Eva har sendt sit indlæg.

Hilsen
Christian
« Senest redigeret: 08 Jul 2017 - 13:00 af Christian Konstmann Autzen [733] »
Min slægt: Autzen, Konstmann, Nansen, Hegelund, Sønberg, Matzen, Schmidt, Kruse, Wolf. Min hustru's slægt: Mærsk, Fogh, Møller, Hark, Lund, Aaskou, Blom, Dethlefsen, Beyer, Troels Winther.

Eva Morfiadakis

  • Medlem
  • Bruger med indlæg
  • Indlæg: 15.153
Sv: Svensk navnelovgivning - hvornår og hvordan
« Svar #4 Dato: 08 Jul 2017 - 13:16 »
Eva M

Christian Konstmann Autzen

  • Bruger
  • Bruger med indlæg
  • Indlæg: 3.432
Sv: Svensk navnelovgivning - hvornår og hvordan
« Svar #5 Dato: 08 Jul 2017 - 13:21 »
Som Eva er inde på, så skal man være lidt varsom - og det har Hans Högman også medtaget på sin ovennævnte hjemmeside:


Slutet på eran med patronymikon

Patronymikon användes allmänt fram till 1860-talet. Vid denna tidpunkt började många ta släktnamn. Det blev allt vanligare att man  bytte sitt patronymikon till ett släktnamn, även bland allmogen. I början var det ett fåtal men sen gick det allt snabbare.

Man bör dock vara medveten att de flesta som tog släktnamn behöll sitt patronymikon som släktnamn. Exempelvis en person  med patronymikonet Andersson tog helt enkelt namnet Andersson som sitt släktnamn. 

Många valde dock att ta ett nytt namn. Dessa nya namn som många nu tog på landsbygden liknade i stort de namn som  hantverkarna i städerna använde, dvs. efternamn som var hämtade från namn på träd eller från namn som var förknippade till olika  former i naturen (topografiska namnformer) och var ofta flerstaviga. Andra namnbildningar som var vanliga hade att göra med  namnet på orten de var född i eller bodde i. 

I en del områden var vissa namn mer populära än i andra områden. Många inom samma område kunde med  andra ord ta samma  efternamn. Mitt eget efternamn Högman kommer från byn Högland i Ljustorp (Y). Det var många i denna by som tog samma  efternamn.

Det faktum att många på samma ort tog samma efternamn betyder inte att de var släkt!

I och med att man övergick till släktnamn började gifta kvinnor att anta samma efternamn som maken.

Vid denna tidpunkt fanns inga formella regler som styrde tagandet av släktnamn. I princip var det bara att gå till prästen och  meddela vad man ville ha för efternamn. Någon formell ansökan till myndigheterna krävdes inte.

Syskon kunde anta släktnamn vid olika tidpunkter och det var inte ovanligt att syskon tog olika släktnamn.

I min egen släkt hette farfars farfar Erik Larsson. Han hade tre söner, Lars, Jonas och Anders Olof. De föddes mellan 1842 och 1851  och var bosatt i byn Frötuna, Ljustorps socken (Y).

Alla tre bröderna hade patronymikonet Ersson som efternamn under sina  ungdoms år. Lars som var äldst övertog gården och antog släktnamnet Frölander efter bynamnet Frötuna. De två andra bröderna, Jonas och min farfars far Anders Olof bodde på 1870-talet i byn Högland, Ljustorp (Y). Byn ligger på en  bergssluttning, därav namnet Högland. Både Anders Olof och Jonas antog släktnamnet Högman vars ursprung kommer från  bynamnet Högland. Bröderna tog med andra ord olika efternamn, en namnet Frölander och de två yngre Högman.

I Högland tog flera personer namnet Högman vid denna tidpunkt. Dessa personer var inte släkt med mina bröder Högman.

När man släktforskar så måste man vara medveten om att en person kan ha haft olika efternamn under sin levnad. Vidare att syskon kan ha haft olika efternamn.

De yrkesnamn som hantverkare, soldater och även präster och lärde män hade ärvdes normalt inte av barnen. Om en son följde faderns fotspår och utövade samma yrke kunde han ta samma namn som fadern. Annars användes i regel patronymikon för barnen.

Under 1800-talet blev det dock allt vanligare att barn till dessa grupper också fick samma efternamn som fadern.


Hilsen
Christian
Min slægt: Autzen, Konstmann, Nansen, Hegelund, Sønberg, Matzen, Schmidt, Kruse, Wolf. Min hustru's slægt: Mærsk, Fogh, Møller, Hark, Lund, Aaskou, Blom, Dethlefsen, Beyer, Troels Winther.

Christian Konstmann Autzen

  • Bruger
  • Bruger med indlæg
  • Indlæg: 3.432
Sv: Svensk navnelovgivning - hvornår og hvordan
« Svar #6 Dato: 08 Jul 2017 - 13:28 »
Tak til Mikkel og Eva - jeg synes, at jeg har fået besvaret mit spørgsmål godt og tilfredsstillende  :D

Hilsen - og fortsat god lørdag
Christian

Min slægt: Autzen, Konstmann, Nansen, Hegelund, Sønberg, Matzen, Schmidt, Kruse, Wolf. Min hustru's slægt: Mærsk, Fogh, Møller, Hark, Lund, Aaskou, Blom, Dethlefsen, Beyer, Troels Winther.

Mikkel Eide Eriksen

  • Medlem
  • Bruger med indlæg
  • Indlæg: 5.325
  • Kontakt: mikkel.eriksen@gmail.com
Sv: Svensk navnelovgivning - hvornår og hvordan
« Svar #7 Dato: 08 Jul 2017 - 14:30 »
PS. 1 juli 2017 fick vi en ny namnlag. Enl. denna kan du om du bor i Sverige (du behöver inte vara medborgare i landet eller i annat nordiskt land) byta till vilket namn som helst om mer än 2200 personer bär namnet. 

Hvordan fungerer det? Jeg mener, de svenske myndigheder kan vel ikke ændre mit navn i det danske folkeregister... :)

mvh
Mikkel
Interesse: alt Gilleleje plus Lindberg/Humble (SE/DK) Svane (Mors) Behringer (Alsace/DK/NO) Bortvig/Fleischer (Lolland)

Hjælper gerne med Sverige: https://forum.slaegt.dk/index.php/topic,153986

Eva Morfiadakis

  • Medlem
  • Bruger med indlæg
  • Indlæg: 15.153
Sv: Svensk navnelovgivning - hvornår og hvordan
« Svar #8 Dato: 08 Jul 2017 - 16:59 »
"Namnlagen gäller för alla svenska, finska, danska och norska medborgare som bor i Sverige. Lagen gäller även för dig som har svenskt medborgarskap och bor i ett annat land än Danmark, Finland eller Norge.

Du som bor i Sverige men inte är medborgare i ett nordiskt land kan ändå anmäla namn och byte av namn till Skatteverket enligt svensk lag. Även du som är statslös omfattas av den svenska namnlagen om du bor här.

Det är däremot inte säkert att en namnändring som du gör i Sverige godkänns i ditt hemland. Vill du undvika problem med ditt hemlands myndigheter bör du därför ta kontakt med ditt hemlands ambassad och ta reda på vad som gäller innan du byter namn."

Här är skatteverkets text.

Frågan är om du kan fortsätta heta Eriksen i Danmark om du som dansk bosatt i Sverige har bytt till namnet Svensson?? Helt tydligt är det inte måste jag säga.

Jag skojade precis med min man och frågade om han kunde tänka sig att heta Olsson. Han tackade nej när han hörde att det kostar 1800 kr att byta namn.


Eva M
« Senest redigeret: 08 Jul 2017 - 17:11 af Eva Morfiadakis [1284] »
Eva M

Mikkel Eide Eriksen

  • Medlem
  • Bruger med indlæg
  • Indlæg: 5.325
  • Kontakt: mikkel.eriksen@gmail.com
Sv: Svensk navnelovgivning - hvornår og hvordan
« Svar #9 Dato: 08 Jul 2017 - 18:41 »
Aha, ja. Det lyder som om navneændringen så kun gælder i Sverige med mindre man også ændrer i hjemlandet...

mvh
Mikkel
Interesse: alt Gilleleje plus Lindberg/Humble (SE/DK) Svane (Mors) Behringer (Alsace/DK/NO) Bortvig/Fleischer (Lolland)

Hjælper gerne med Sverige: https://forum.slaegt.dk/index.php/topic,153986

Eva Morfiadakis

  • Medlem
  • Bruger med indlæg
  • Indlæg: 15.153
Sv: Svensk navnelovgivning - hvornår og hvordan
« Svar #10 Dato: 08 Jul 2017 - 18:52 »

Ja, antagligen är det så men jag förstår inte varför man speciellt nämner de nordiska länderna. Man måste nog läsa hela lagtexten. Jag hörde precis på nyheterna att skatteverket fick 3000 ansökningar under de första dagarna av juli.

Eva M
Eva M