Backer i Helsingör på 1600-talet

[Janne Tylvad]

Jeg håber virkelig, du får udarbejdet en bog om din slægts-saga.
Den rummer så mange aspekter vedr. migration, demografi mm.
Da jeg for nogle år siden begyndte at interessere mig for Helsingør, var det især på grund af den omfattende mængde af tilflyttere, der gjorde byen til datidens 'melting pot'.
Kan stadig undre mig over datidens mobilitet.

Vil kigge efter Claus Ihn i København.

[Janne Tylvad]

Vedr Claus Ihn:
Blandt fadderne ved Martinus Owes førstefødte Gert/Gerhard i 1650 anføres Hans Olsen (som Claus Ihns enke ægtede), men Anna Hansdtr barnets mormor er ikke nævnt.
Måske kan følgende udledes.
1) Claus Ihn døde før 1650
2) Anna Hansdtr døde før 1650

I Karin Andersens uvurderlige værk: En samling af oplysninger om borgere der optræder i
København i 1600-tallet:
https://slaegtsbibliotek.dk/937084.pdf
er der samme info om Ihn som nævnt hos Hostrup - og Claus Ihm (for Ihn) anført som konditor (p 11).

I Meddelelser fra Rentearchivet (1872)
https://slaegtsbibliotek.dk/925367.pdf
anføres Claus Ihn under 'Hofapotekere' (p 193), hvilket ikke stemmer med ovennævnte. Han opgives som død 1630.

[Johan Peetre]

Jag har skrivit tre krönikor, som jag har tryckt upp till riktiga böcker (200-400 sidor) i Tyskland, men dessa är för den  närmaste släkten, då det mesta är ointressant för andra.

En del kapitel borde dock vara av mer allmänintresse och just Helsingör på 1600-talet är nog ett sådant. Dessvärre är sundstullen (trots att den var en stor orsak till krigen) i stort sett okänd i Sverige (frånsett om man är historiskt intresserad och/eller bor i Helsingborg), men du har rätt i att det var en intressant tid med danskar, tyskar, nederländare, engelsmän och skottar. Icke så underligt att Shakespeare placerade Hamlet i "Elsinore". Helsingör var nog ungefär lika känt i Europa då, som Barcelona är idag. Det är nog en rimlig sammenligning av två byer, som icke är huvudstäder.

Tack för informationen om Claus Ihn. Någon av dessa två borde vara korrekt.

I din första länk står under "Claus Becker Kandestøber og Sibylla Wern.":

Mads Jensen Wid var gift 2. med Anna Katrine Klausdåtter Becker, en datter af handelsmand i Købhvn.

Möjligtvis var detta icke en dotter till Claus Becker Kandestöber utan istället till skepparen Claus Hermansen, som är en möjlig far till Herman Clausen Becker/Backer (kallades Becker, men barnen Backer) i Helsingör. Ofta var skeppare också köpmän/handelsmän. Se #11:

Claus/Clauwes Hermansen/Hermensen/Harmensen, som seglade från Köpenhamn 1601-1606, från Vlieland ("Fliland") 1608-1621 och åter från Köpenhamn 1621-1627 (hvis alla tre överhuvudtaget är densamme CH, inga överlappningar i tid kan indikera att det faktiskt är korrekt).

[Johan Peetre]

Jag tänkte fel vedrörende Anne Cathrine Clausdatter Becker.

Hon skall ha fötts ca 1656, men hon skulle kunna vara en dotter till Herman Clausen Beckers/Backers (död 1641) son Claus Backer (född ca 1634), som verkar ha försvunnit från Helsingör, eller?

[Janne Tylvad]

Du mener vist Mads Jensen Wiel, født i Stege 1643, søn af tolder og rådmand i Stege. En meget kendt slægt, hvis aner jeg har beskæftiget mig en del med. Det skulle være let at finde noget om ham, - og dermed nok også om Anne Cathrine Becker/Backer.
Har set dem nævnt hos Karin Andersen, måske derfra du også har dem.
Jeg kigger efter Claus kandestøber i København.

[Janne Tylvad]

Anne Cathrine Backer kan ikke være en datter af Claus Hermansen Backer født ca 1634, for det år blev Claus Becker kandestøber i København gift 1. gang.

Claus Becker og Karen Peersdtr vies 1632 (Vor Frue)
https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?bsid=158929#158929,26707494

[Janne Tylvad]

Jeg fandt din tidligere tråd om kandestøber Claus Becker og Sybille Wern, og så vidt jeg kan se, findes alle de nødvendige svar her, både om Claus Becker, Anne Cathrine Becker og Mads Jensen Wiel - og deres familiemæssige tilhørsforhold.

[Johan Peetre]

Vedr. # 35:
Jag menar icke att kandestöber Claus Becker i Köbenhavn var densamme som Claus Hermansen Backer född i Helsingör.

Vedr. #36:
Finns det verkligen bevis för att kandestöber Claus Becker=handelsman Claus Becker? Det är möjligt, men hantverkare och handelsman var är väl rätt olika erhverv?

En av mina MANGE teorier (siffror avser generationer):

1. Herman Backer (skeppare i Köbenhavn och Helsingör mellan 1563 och 1598)
2. Claus Hermansen (skeppare i Köbenhavn mellan 1601 och 1627)
3. Herman Clausen Becker/Backer (i Emden och Helsingör, ca 1590-1641, möjligtvis skeppare)
    (Fanns det MÅSKE en bror Claus Clausen Becker/Backer i Köbenhavn?)
4. Claus Becker (i Helsingör, född ca 1634)
   syster Trine/Katrine (i Helsingör (född 1640 i Helsingör)
5. Anne Katrine Hermansen Backer (född 1680 i Helsingör)

Jag har icke några bevis för att Claes nr 2 hette Becker/Backer och han var sandsynligvis för gammal för att vara far till Mads Jensen Wiels kone.

Claes nr 3 har antagligen icke existerat.

Claes nr 4 var muligvis istedet för ung.

Skeppare, som ofta var handelsman/köpman, passar dock och namnet Trine/Katrine (till och med Anne Katrine) fanns i familjen i Helsingör.

Det är dock möjligt att det finns konkreta bevis för att Mads Jensen Wiels kone verkligen var datter av kandestöberen (även om fadern kallades handelsman). Det är svårt att veta hur sikkre kilder, som tidigare historiker hade. Hostrup gjorde ju troligtvis fel.

[Johan Peetre]

Följande borde dock tala för att hon verkligen var dotter till kandestöberen och då icke hade något med Becker/Backer i Helsingör att göra:

Han trak flere Danske til Landet som Betjente ved Told
væsenet, og Sandsynligheden taler i høi Grad for, at saa ogsaa
har været Tilfældet med Mads Jensen Wiel, der forøvrigt senere
kom i et Slags Svogerforhold til Daniel Knoff, idet hans anden
Kone, Anne Cathrine Clausdatter Becker, var en Steddatter af Daniel
Knoffs Søskendebarn, Foged Truels Knoff, der boede paa Gaarden
Strand paa Ringerike.

https://slaegtsbibliotek.dk/934704.pdf

[Janne Tylvad]

Kontakt evt. Arkivverket i Norge. Måske findes der nogle primære kilder, der giver et svar.

[Johan Peetre]

Jag kikade imorse hurtigt i de digitaliserade kyrkoböckerna i Norge, men kunde icke finna ett brölopp i Drammen 1677 (Strömsö respektive Bragernes). Det borde vara i samband med bröllopet, som föräldrarna möjligtvis angavs.

Däremot verkar annnat (#38) tyda på att det är korrekt med kandestöberen.

[Janne Tylvad]

Kig f.eks. blot på børnenes fornavne.
De er listet op hos Nermo.org
https://www.nermo.org/slekt/d0042/g0000095.html#I16701

[Mikkel Eide Eriksen]

Hej

Måske ved I det, men en del af de omtalte personer nævnes i Allan Tønnesens Helsingørs udenlandske borgere og indbyggere ca. 1550-1600 (udg. 1985), hvor de klassificeres som Hollændere.
https://bibliotek.slaegt.dk/cgi-bin/koha/opac-detail.pl?biblionumber=48870 (ikke tilgængelig som PDF endnu, men kan nemt findes antikvarisk eller på folkebiblioteket)

Se også afskrifterne af Helsingørs Stadsbog 1549–65 af Karen Hjorth & Erik Kroman (udg. 1971 og 1981), der findes som PDF:
https://bibliotek.slaegt.dk/cgi-bin/koha/opac-detail.pl?biblionumber=29582
https://bibliotek.slaegt.dk/cgi-bin/koha/opac-detail.pl?biblionumber=1362

mvh
Mikkel

[Johan Peetre]

Tack Mikkel!

Jag köpte den nederländska versionen av Tønnesens bok ("Al het Hollandse volk dat hier nu woont"), men med den kommer jag icke längre.

Mina förfäder (Herman Clausen Backer och Roluffken Hidrichsdatter) bodde i Emden mellan åtminstone 1616 och 1624, så troligtvis kom de till Helsingör först runt 1630.

Herman Clausen Backer skulle dock kunna ha varit född i Köbenhavn hvis han var sonson av skepparen Herman Backer, som seglade från Köbenhavn under den andra halvan av 1500-talet. Skepparna verkar ha flyttat runt mycket.

Vedrörende släktingarna Albertsen Backer, som var skeppare och köpmän, omnämns några av dem mycket riktigt, som holländare ("Albritzen Hollender") och några av dem sägs också ha fötts i Emden, som var en fristad i det Tyska riket med en mycket hög andel nederländare. Troligtvis för att Nederländerna skyddade Emdens status som fristad. Någon av kvinnorna (Albertsdatter) sägs istället för Emden ha fötts i Enkhuizen i Nederländerna, vilket skulle kunna tyda på att urfadern Albert Segersen Backer också var skeppare. Han var åtminstone troligtvis icke lantbrukare, eftersom barnen föddes i olika byer vid kusten.

Hvis familjen Clausen Backer från Emden (og Helsingör) delade DNA med familjen Segersen/Albertsen Backer från Emden (og Helsingör) hade varit intressant för mig att veta. Familj blev de oavsett vilket, när Herman Clausen Backers änka (Roluffken Hindrichsdatter) gifte sig med Jacob Albertsen Backer.

Jag har beställt Emdens borgarböcker med register, som startar 1512, så förhoppningsvis skall jag kunna lägga ytterligare några bitar av pusslet, när dessa böcker har anlänt runt nyårsafton.

[Johan Peetre]

Rättelse: Rebecka Albertstochter i Helsingör sägs ha fötts i Maaslandsluis (idag Maassluis, icke Enkhuizen) i Nederländerna.

Det fanns däremot en skeppare Alberts Segers, som seglade från Enkhuizen 1628-1629, och denne mand skulle kunna ha varit Helsingör-syskonens far. Flera av sönerna i Helsingör blev ju skeppare och syskonen i Helsingör hade fötts i byer relativt långt från varandra (Maassluis og Emden), så föräldrarna flyttade uppenbarligen.

[Johan Peetre]

Emdens borgarböcker, som ankom idag, gav dessvärre icke så mycket information, som jag hade hoppats på.

Herman Clausen Backer (död 1641 i Helsingör) levde i Emden åtminstone 1616-1624, men verkar bara ha varit invånare och icke borgare i Emden. Hvis han exempelvis arbejdede för sin far, var det troligtvis bara fadern, som var borgare i Emden.

Möjligtvis var hans far en Claess Jansen Backer, som nämndes, när en Egbert Werners van Oterdum (på den nederländska sidan av Dollart-bugten) blev borgare i Emden den 31 mars 1582. Claess Jansen Backer verkar ha gått i borgen/god för Egbert Werners.

Det noterades icke vad Claess Jansen Backer hade för erhverv, men Egbert Werners sades ha varit en "Bestmann", vilket är det tyske navnet för en specifik besättningsman på ett kustseglande skepp.

Navn (Claess/Claus Backer), år (1582) og erhverv (åtminstone Egbert Werners) passer in i mitt släktträd, men att bevisa att Claess Jansen Backer i Emden var far till Herman Clausen Backer från Emden blir nog omöjligt.

Troligtvis är Emden så långt bak, som jag kan komma på denna släktgren.

PS. Jag fann ännu mindre om familjen Albertsen/Segersen Backer från Emden.

[Johan Peetre]

Förutsatt att Claess Jansen Backer var far till Herman Clausen Backer (död 1641) fanns där några olika Claes/Claus Jansen, som blev borgare i Emden att välja från. Måske 2-3 st ifrån västra Friesland (Nederländerna) men även en ifrån östra Friesland (Tyskland).

Den från Esens i östra Friesland är lite intressant.

Den 16 februar 1582:
Claess Jansen van Esens is borger geworden, heft sein eedt gedahen unnd mit 6 gulden sine borgerschaft gewunnen, de he betalen sal, wen he eine reise mit Johan Stechmans schip gedahen, davor Hinrich Backer sein borge geworden. Heft am 28. Martii anno 82 betalet.

Av ovanstående framgår det tydligt att Claess Jansen gick till sjöss och att en Hinrich Backer, som var skeppare (nämns i en notering från den 14 juni 1577, "Schipper Hinrich Backer") gick i borgen/god för Claess Janssen.

Det framgår också att han betalade avgiften för burskapet först den 28 mars 1582 efter att han hade slutfört en resa med en Johan Stechmans skepp.

Hvis denne Claess Jansen var identisk med Claess Jansen Backer, så gick han själv i borgen/god för en tidigare sjöman tre (3) dagar efter han han själv hade gjort betalningen för sitt eget burskap.

Den 31 mars 1582:
Egbert Werners van Oterdum heft viff jaren alhir gewonet unnd is borger geworden unde heft sein eedt gedahen unnd betalet sess gulden und darmede affgedragen, dewile he ein arm bestman gewest. Sein borge is Claess Jansen Backer, dat he sine borgertydt alhir sal uthwonen.

Om dessa båda Claess Jansen var en och samma man, skulle man kunna tänka sig att Claess Jansens borgensman, skepparen Hinrich Backer, var en släkting och/eller en affärspartner och att partnerskapet (i det senare alternativet) gjorde det lämpligt att använda samma efternamn, nämligen Backer.

Det finns, som redan nämnt, måske 2-3 andra, möjliga Claess Jansen ifrån västra Friesland (Nederländerna), men för tillfället lutar jag åt Claess Jansen från Esens i östra Friesland (Tyskland).

[Johan Peetre]

Jag försöker hitta mer indikationer på att min förfader Claus/Claes (möjligtvis Jansen) Backer verkligen var från östra Friesland (Ostfriesland, Tyskland), vilket skulle göra det möjligt att udelukke en del Emden-borgare Claus/Claes Jansen.

En indikation är att hans son Herman Clausen Beckers/Backers kone (Roluffken) och datter (Emmike/Immike) oftast hade de mer tyska diminutivformerna -ke/-ken istället för de mer nederländska -tje/-tjen.

En annan indikation är att Herman Clausen Beckers/Backers svärson Adrian Hindrichs föräldrar verkar ha haft anor runt Dollart-bugten (vid Emden, gränsen mellan NL och DE).

Adrian Hindrichs far var en Henrich Goesens och hans mor en Anna Olwarts.

Olwarts verkar ha varit en alternativ stavning av Ulferts, som var vanlig i Ostfriesland (Tyskland), men som sen har spridit sig till Nederländerna. Ett exempel från Ostfriesland på 1400-talet.

https://de.wikipedia.org/wiki/Ulferts_B%C3%B6rg

Goesens verkar ha varit vanligt i västra Friesland (Nederländerna), men denna familj verkar möjligtvis ha härstammat från de allra östligaste delarna (vid Dollart-bugten).

En målare Goesen Hinrichs från Appingedam (NL) blev borgare i Emden den 3 april 1577 (målarmästare 1583) och en Gosen Hindrichs från Schüttorf (DE, icke Ostfriesland) blev borgare i Emden den 26 juli 1591. Sen verkar det ha funnits en glasmästare Goesens Heinrichs, som var borgare i Emden och gift med en Gese att döma av ett protokoll från 1589. Troligtvis var denne emellertid identisk med målarmästaren. Kombinationen målarmästare/glasmästare verkar ha varit vanlig.

Med tanke på svärsonen Adrian Hindrichs möjliga ursprung i Ostfriesland (Olwarts/Ulferts) och/eller de östligaste delarna av västra Friesland på gränsen till Tyskland (exempelvis Appingedam, NL), så känns det något troligare att även Claus Backer var från dessa trakter. Jag hade annars funnit en del Claes Jansen på större avstånd från Emden, men jag tror nu mest på Claess Jansen från Esens i Ostfriesland också för att det tydligt framgick att han skulle till sjöss ("eine reise mit Johan Stechmans schip").

Möjligtvis kan det ovannämnda även vara god information för släktforskare, som härstammar från Adrian Hindrichs och Emma Hermansdatter Backers barn , Herman Adriansen och Annike Adriansdatter (född 1649), som båda verkar ha levt i Helsingör även som vuxna trots att fadern var död och modern då bodde i svenska Landskrona. Sen har måske icke Herman Adriansen och Annike Adriansdatter levande ättlingar. Dessvärre dog och dör många släktgrenar ut.

[Janne Tylvad]

Hej

Tak for nyttig  info om fornavne og diminutiver.
Jeg har kigget lidt fremad – på efterkommere.

Herman Adriansen blev gift med Dorthe Pedersdtr 20. marts 1672 (Skt Mariæ). De fik 3 børn:
Anna 1673:
https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?bsid=151150#151150,25095654
Adrian 1674:
https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?bsid=151150#151150,25095658 
Peter 1675:
https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?bsid=151150#151150,25095664

Herman Adriansen begraves 1683 (Skt Olai) – fandt intet skifte.
https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?bsid=151199#151199,25108556

Dorthe Pedersdtr begraves 1701 (57 år) (Skt Olai):
https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?bsid=151200#151200,25108660

Skifte herunder efter Dorthe sl Herman Adrians:
https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?bsid=133548#133548,33455470

Af skiftet fremgår det, at datteren Anna /Anniche var gift med Johan Daniel Burghoff (købmand, rådmand og meget kortvarigt borgmester)

Parret blev viet 7. dec 1692 (Skt Mariæ):
https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?bsid=151150#151150,25095778

De fik mindst 3 børn (Skt Mariæ):
Anne Dorthea (1694):
https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?bsid=151150#151150,25095950
Herman (1695):
https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?bsid=151150#151150,25095955
Margrethe Sophie (1697)
https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?bsid=151150#151150,25095964

Anniche Hermansdtr døde 1734
Johan Daniel Burghoff døde 1735
Har søgt efter, men ikke fundet skifte efter nogen af dem.

Links til kilder vedr Johan Daniel Burghoff:
Pesten i Helsingør 1711. En familiesygdom
https://www.genealogi.dk/images/pht/2008_2/2008_2.pdf

Øresundstolden, en kilde til vin
https://slaegtsbibliotek.dk/929561.pdf

Natmus.dk - Sct Mariæ Helsingør:
http://danmarkskirker.natmus.dk/uploads/tx_tcchurchsearch/Frederiksborg_0290-0509.pdf

[Johan Peetre]

God information till möjliga efterkommande släktforskare, Janne.

Sökte Herman i din länk om Helsingör og vin og fann på sidan 50 följande från en bouppteckning år 1669:

På væggene i drikkestuen hængte 'et kontrafej af Christian den Fjerde i fuld korpus' til 2 daler'; et ditto til hest til 1 daler og 2 mark' og 'et hans potatil til 1 daler'; 'et nøgen guindfolk' til 1 daler; 'et ansigt' til 2 mark; 'Herman Bachers Scheller' til 3 mark; 'et ansigt med en hat på' til 2 mark; 'Adam og Eva' til 1 daler; 'et stykke meel to kortspillere' til 3 mark, 'en hund' til 3 mark og endelig 'tre kongelige kontrafejer' til 3 daler, vurderet af Henrik Ropost Kontrafejer.

Först tänkte jag att Herman Bacher/Bachers var en känd nederländsk konstnär, men ingen av de andra kontsverken har målarens namn.

Kan det möjligtvis vara Herman Clausen Becker (död 1641) eller hans son Herman Hermansen Backer (född ca 1637), som avses? I så fall mer värdefull än
Christian 4 ; )

En "Scheller" verkar ha varit en bys utropare ("town crier" på engelsk) och jag vet från släktforskning om min frus delvis tyska anor att utroparen stod borgmästaren nära, då han ju bland annat förmedlade borgmästarens ord. (I mindre landsbyer var utroparen till och med i praktiken borgmästare om en sådan inte hade utsetts.)

Med tanke på att Herman Hermansen Backer gifte sig med borgmästardottern Anna Martinusdatter Ouw/Owe, skulle det kunna vara så att han eller hans far, Herman Clausen Becker, var respektive hade varit "Scheller" i Helsingör och då kollega med byfoged og senare borgmästare Martinus Ouw/Owe (ca 1600-1674).

Vet du om det fanns utropare i Helsingör, Janne? Sandsynligvis hade alle byer utropare. Vad heter utropare på dansk?

[Johan Peetre]

Även om Helsingör måske icke hade en man, som gick runt och läste upp meddelanden från borgmästare og byråd, så kan "Scheller" (udråber?) måske ha varit benämningen på byrådets sekreterare eller liknande.

https://ordnet.dk/ddo/ordbog?query=udr%C3%A5ber

[Janne Tylvad]

Jeg har godt set 'Herman Bachers Scheller' og undrede mig.
Du nævner 'town crier' - det første jeg tænkte på, der kunne svare hertil er 'herold', se
https://ordnet.dk/ods/ordbog?query=herold&tab=for

I Natmus.dk - Skt Mariæ nævnes 'herold'p.370:
http://danmarkskirker.natmus.dk/uploads/tx_tcchurchsearch/Frederiksborg_0290-0509.pdf

PS Herold findes som navn i nyere tid i Helsingør.

[Johan Peetre]

Fast en herold var nog mer en benämning på en person, som förmedlade budskap från kungar og muligvis adlige. Senare verkar herolden ofta ha varit en diplomat vid kontakter med udländske hof.

"Scheller" verkar mer ha varit på bynivå i Tyskland, så mer en udråber (eller muligvis sekreterare hvis denne mand kun satte op plakater med beslut fra borgmästare og byråd).

Jeg ved emellertid icke om dette er rigtig.

[Johan Peetre]

Sonen Herman Hermansen Backer (född ca 1637) blev borgere först i 1675 (efter svärfadern Martin Owes död, bodde sandsynligvis i samme hus med bland annet et "Schipper camerit"), så hvis "Herman Bachers Scheller" var en av mina förfäder, så var det sandsynligvis fadern Herman Clausen Becker/Backer (fra Emden, död i 1641 med gravsten i Sct Mariae kirke).

Då gifte sig sonen av Helsingörs tidligere "Scheller" (udråber) med dattern av Helsingörs tidligere borgmästare, vilket väl låter rimligt i en tid då föräldrar, som exempelvis var kollegor i erhvervslivet, ofta arrangerade äktenskapen.

Det kan dock vara totalt fel. Scheller var måske ett familienavn.

[Johan Peetre]

I UK verkar "the town crier" ha haft extraopgaver, som minder om byfogedens, men Martinus Ouw/Owe blev först i 1653 byfoged i Helsingör (1661 borgmästare) d v s 12 år efter Herman Clausen Backers död. Kan Herman Clausen Backer og Martinus Ouw/Owe ha varit kollegor indenfor Helsingörs förvaltning på en lavere nivå (end byfoged) på 1630-tallet?

The crier also escorted the destitute to the workhouse, installed minor criminals in the stocks and administered floggings. During public hangings he read out why the person was being hanged, and helped to cut him or her down.

https://en.wikipedia.org/wiki/Town_crier

[Johan Peetre]

Kan "Scheller" istedet ha syftat på manden, der anbragte håndjern?

https://de.wikipedia.org/wiki/Handschellen

Schellenwerk (tugthus)... Bezeichnung für die öffentliche Zwangsarbeitsstrafe...

https://hls-dhs-dss.ch/de/articles/009637/2023-09-15/

Muligvis var Herman (Clausen?) Bacher da noget, som lignede byfoged.

Mange spörsmål...

[Johan Peetre]

Herold verkar vara ett stort begrepp, där bland annat "Ausrufer"/"Scheller" ingår, så herold (#51) er nog også rigtigt, Janne.

Trevor Heeks und die Herolde (kommentar: pluralis) Reemt Reemtsema (Hellebardenträger), Hinrich Behrens (Ausrufer) und Michael Alsdorf (Trommler) auf ihrer Tour durch Leer.

https://www.oz-online.de/artikel/1302768/Das-erleben-die-Herolde-am-Eroeffnungstag-des-Gallimarktes

Sen fanns det en Herman Backer i slutet af 1500-tallet i Helsingör, så det var måske han (og icke min förfader).

[Janne Tylvad]

Det er også min opfattelse, at herold med tiden fik en meget bredere betydning her i landet. I UK var og er betydningen mere specifik.

Scheller er et nu dansk slægtsnavn af tysk oprindelse
Scheller er en lokalitet i Tyskland.
'Herman Bachers Scheller' - det faldt mig ind ud fra sammenhængen, at det måske kunne være en variation af skilderi (fra tysk schilderei). Måske langt ude, men.....

Spørg evt forum - der nogle meget tysk- og historiekyndige folk her!

[Mikkel Eide Eriksen]

Hej

Jeg synes personligt der er et lidt langt spring fra "herold" til "opråber", men det kunne vel bruges for at virke fornemmere — især når vi næsten var i middelalderen?

Det var så en interessant tanke om "skilderier", Janne! Vi er vel en del ufaglærte der har fundet læse-/trykfejl i trykte bøger, så jeg har fundet inventariet fra Vinants skifte af 1669:
https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=14902237#133520,33450568

Der er dog ingen af de vurderinger der nævnes i bogen om Helsingørvinene, og så vidt jeg kan læse står der blot "13 Stk Schillerj store och [fiine?]" (opslag 204, 5te indførsel efter "drikkestuen"). Vurderingen og specificeringen af de forskellige skilderier fra "Henrik Ropost Kontrafejer" må være et andet sted? Måske i skiftedokumenterne?

Registeropslaget er her:
https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=14902367#133522,33450600 første under J

mvh
Mikkel

[Janne Tylvad]

Tak Mikkel for input/kommentar. Jeg er stadig kun på sidelinjen i denne tråd.
Af og til kan den måske lidt for kreative tanke føre til et resultat
Overlader dit indlæg til Johan.
Mvh
Janne